Medmänsklighet saknas i byggnansnämnden!

Vid byggnadsnämndens möte den 30 augusti avslogs två ansökningar om dispens från strandskyddet. Det första exemplet var ett skärmtak över en altan som var några kvadratmeter för stort. Det andra exemplet gällde återuppbyggnad av en riven sommarstuga utan avlopp och vatten på 30 m².

Bygglov för återuppbyggnad av sommarstugan fanns för några år sedan. På grund av sjukdom kunde inte byggnationen fullföljas utan bara grunden till stugan blev klar. Trots, att ”sökanden har lämnat en trovärdig förklaring till varför de inte har kunnat färdigställa byggnationen inom dispensens giltighetstid”, har inte ansökan beviljats. /citatet är hämtat ur förvaltningens skrivning/

Strandskyddet är till för att säkra, att allmänheten ska ha fri tillgång till strand och vatten. Sökandena är väl medvetna om detta. Och bedyrar att det varken nu eller tidigare varit problem för allmänheten att nå stranden. Snarare underlättas detta, då de boende röjer sly så att bättre framkomlighet erhålls.

Jag anser, att det finns godtagbara skäl för att bygglov och strandskyddsdispens beviljas både ur medmänsklig och juridisk synpunkt. Samtidigt som det i båda fallen är fråga om sedan många år etablerad tomtmark.

Byggnadsnämnden är till för att tillvarata allmänhetens intressen på bästa möjliga sätt. Till sin hjälp för detta, har byggnadsnämnden Plan- och bygglagen. Där står i praktiken allt som nämndens ledamöter behöver känna till, men som i likhet med andra lagar finns det utrymme för olika tolkningar.

Vissa ledamöter i  byggnadsnämnden har en påtaglig förmåga att tolka lagen alltför strikt eller så som framförs av tjänstemännen. Många gånger utan mänsklig hänsyn och empati för den enskilde som de förtroendevalda är satta att betjäna. En sådan nämnd som bara strikt följer lagen, skapar ofta svåra problem för den enskilde. Om tjänstemännens bokstavstolkning ständigt följs slaviskt av de förtroendevalda, kan man ställa frågan om nämndens ledamöter överhuvudtaget behövs.

Sven-Gunnar Larsson  /Välfärdspartiet

Partierna är inte rädda om kommunens pengar!

Vid Vänersborgs kommunfullmäktige (2011-09-28) behandlades frågan om utökad investeringsbudget för reparation av Dalbobron i Vänersborg.

Reparationen var budgeterad till 6 miljoner. På grund av slarvig förstudie visade en ny beräkning att kostnaden blev 3,3 miljoner dyrare, alltså 9,3 miljoner. En felräkning på mer än hälften av hela kostnaden är inte acceptabel. För att finansiera felräkningen kan kommunen behöva låna hela summan, 3,3 miljoner, med följden av högre lån och dyrare räntekostnader.

I handlingarna kan man läsa att efter samtal med Skanska (som reparerade bron) finns det goda möjligheter att slutsumman kan sluta på en lägre nivå. Alltså summan kanske kan bli lägre än 9,3 miljoner. Det hade varit bättre om fullmäktige kunnat besluta på mer exakta ekonomiska grunder.

Välfärdspartiet yrkade på en återremiss till samhällsbyggnadsförvaltningen för ny uträkning av kostnaden med beaktande av en eventuell slutsumma på lägre nivå. En rimlig och helt naturlig fråga tyckte vi i Välfärdspartiet.

Samtliga partier i fullmäktige var emot Välfärdspartiets förslag på återremiss. Det är tydligt att man inte bryr sig om vad det kostar. Denna nonchalans med skattepengar är helt främmande för Välfärdspartiet, men tydligen accepteras det av S, C, M, Fp, Kd, V, Mp och Sd.

Märkligt agerande!

Mulltorps Föräldraförning inbjöd representanter från de politiska partierna till att bl.a. diskutera Mulltorps skola.

Förvånande att presidiet i Barn- och ungdomsnämnden svarade på inbjudan och tackade nej till medverkan.

Varför gjorde man det, de var ju inte ens inbjudna till mötet?

Motiveringen till att presidiet tackade nej är att man diskuterar ”former för hanterande av den strukturella översynen av förskolor och skolor i Vänersborgs kommun”. Innan man är klar med detta vill man inte tala med någon.

Det är tydligen tre partier (M, S och Kd) som i slutet rum skall besluta om våra skolor. Tyvärr så har dessa partier egen majoritet i fullmäktige och kan göra precis som de vill.

De partier som inte vill tala med folk är Moderaterna, Folkpartiet, Socialdemokraterna och Kristdemokraterna.

På mötet deltog representanter från Välfärdspartiet, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet, samt ca 70-talet åhörare.

Mötet var konstruktivt där alla gavs möjlighet att ställa frågor och få svar. Precis som det ska vara i en dialog mellan politiker och medborgare.

Det som irriterar är att politikerna, före valen, alltid så tydligt visar en överdådigt fjäskande attityd till väljarna medan samma personer, redan dagen efter valet, betraktar väljarna som en belastning.

På detta ser vi ett skolexempel hur man behandlar föräldrarna i Mulltorp.

Vid Barn- och ungdomsnämndens möte dagen före mötet med Mulltorps föräldraförening beskylldes de partier som skulle närvara vid föräldraföreningens möte för att gå dit, bara i syfte att fjäska till sig röster. Hur kan Kerstin Andersson (Fp) med flera över huvud taget tänka en sådan befängd tanke.

Jag är rädd för den politik som Moderaterna och Socialdemokraterna alltmer för tillsammans.

Morgan Larsson

Partierna i Vänersborg sviker sina löften!

Vad menar Gunnar Lidell (M), Marie Dahlin (S) med flera politiska ledare egentligen med skrivelsen ”Vision Vänersborg”? Är den allvarligt menad eller ett skämt, undrar vi i Välfärdspartiet.

Mulltorps Föräldraförening har inbjudit alla partier till diskussion om skolans och förskolans framtid. Tydligen har S, M, Fp och Kd meddelat att de inte tänker delta i diskussionen. Man tror inte att det är sant. Dessa partiers företrädare som så ofta i valrörelsen talade om öppenhet och dialog. Det var då det, när det fjäskades för att få röster. Sedan, efter valet, är all öppenhet glömd.

Vad står det i ”Vision Vänersborg”? Citat ”…En kommun där medborgarna känner sig trygga, delaktiga och har inflytande…”. Nu vägrar de folkvalda att delta på mötet med föräldraföreningen. Undra på att medborgarna känner sig svikna, det med all rätt.

Kan det vara så, att makten berusar så att man inte kan tänka klart? Lidell (M), Dahlin (S) m.fl., ni borde verkligen skämmas.

Morgan Larsson

Se upp för doktor död!

Morgan Larsson

En grundläggande och mycket viktig del i Välfärdspartiets politik är den självklara rätten att känna sig trygg i alla situationer. Trygghet är en grund i ett positivt liv.

De flesta av oss har troligen på något sätt kommit i kontakt med sjukvården, som patient eller anhörig. När vi mår dåligt och inte ser någon annan utväg tvingas vi att åka till sjukhuset. Ett självklart krav är att alla ska känna sig trygga i sjukvårdspersonalens händer. Vi vill naturligtvis lita på att bli väl omhändertagna och komma hem friska.

Men så är det inte i dag! 

Man beräknar att år 2010 omkom 270 trafikanter i trafiken, där har man en ”nollvision”. I trafiken lägger man många miljoner på att bygga säkra vägar med exempelvis mitträcken.

Var är sjukvårdens nollvision?

Enligt statistik från Sirona Health Solutions sammanställning avlider nästan 3.000 svenskar av skador kopplade till läkemedel. Om man läser sammanställningar över patienter som dör av direkta vårdskador är siffran mellan 3-4.000 patienter. Slutsatsen blir att mellan 6-7.000 patienter årligen dör i den svenska sjukvården. Ser man på hur många det är som skadas inom sjukvården kan man grovt beräkna siffran till tio gånger större, alltså mellan 60-70.000 patienter per år. Detta är oerhört skrämmande! Tänk er att mer än 40 inrikesplan med 150 människor ombord skulle störta varje år i Sverige. Skulle du ta flyget lika ofta då, knappast.

Att mer än 6.000 patienter årligen dör av vård och piller kan vi inte acceptera. Det är inget annat än en ständigt pågående skandal. Vad gör man åt detta? Det har ju varit liknande siffror inom sjukvården i flera år. Dödsfallen och skadorna beror bl.a. på läkemedelsbiverkningar, felaktiga behandlingar, slarv, hygien, feldiagnoser, förväxlingar m.m. Orsaker som absolut aldrig får förekomma. Hur trygga kan vi känna oss när vi söker vård för våra sjukdomar?

Läkarens roll är ju oftast avgörande. Det finns bra, ja helt enkelt underbara läkare, men tyvärr alltför många som är både opersonliga och okänsliga. Är empatiblockering en yrkesskada som drabbar just somatiker? När jag måste anlita sjukvården vill jag komma levande därifrån och utan vårdskador. Läkarnas traditionella makt över vårdorganisationen kan vara ett av de avgörande hindren mot även en nollvision inom sjukvården.

Sjukvårdspolitiker, ni som lovade så mycket inför valet, ni som beviljar er själva höga arvoden, gör något NU. Tala om för väljarna hur vägen till en nollvision ser ut, utan dödsfall och vårdskador.

Morgan Larsson